Baby, we'll be fine, all we've gotta do is be brave and be kind

Ja, det är lustigt hur saker kan utveckla sig. Och hur det känns som att alla vindarna plötsligt kan vända efter att ha blåst i diverse spretiga riktningar väldigt länge. Vågar knappt säga det men jag känner mig...g l a d, nästan så att jag skulle våga säga l y c k l i g. Och även om det kanske är tillfälligt eller övergående så njuter jag av att känna så nu. Det är svårt att förklara hur det kan gå så snabbt och kännas så rätt och vara så bra. Och en stor bonus till det hela är att det nu verkar som att det blir en Thailandsresa, redan om en månad :) Så från en helt oplanerad sommar blir det nu tre veckor i Thailand med O. Ganska lägligt att jag just fick min bonus så att jag utan problem har råd med biljetten. Sen bor vi gratis där och allt. Jag längtar längtar längtar...
Annars så har Ulrika och Anders just varit här och hälsat på och idag satt vi på uteserveringen på mitt och Kajsas favoritcafé och åt indiskt och njöt av solen (ja, förutom att jag var så bländad av den så jag knappt såg tallriken, blir så när man stått i timmar i en mörk butik och utan förvarning slungas ut i solskenet). Och så har jag hängt upp studentballonger i taket och planerat bröllop. Skyltning alltså.
Nu ska jag dricka te och äta choklad.