Här bor jag i djurkyrkogården
Om man tänker efter så börjar ju det här bli lite creepy kom jag på. Först ekorren och sen nattfjärilen...plötsligt kommer djuren till min lägenhet för att dö...! Är det något slags dåligt omen, håller min lägenhet på att förvandlas till en pet cemetery (vilket för övrigt var den första och hemskaste skräckfilmsupplevelsen i mitt liv), eller inger jag plötsligt något slags andligt lugn som lockar de döende själarna i djurvärlden? Jag kan ju hoppas på det sistnämnda men det känns inte vidare trovärdigt med tanke på att det inte finns något lugn öht inom mig för tillfället. Jag får väl se vad som kommer härnäst, kanske en gammal uggla som känner att den hoat för sista gången?
Annars så ville jag bara säga att det känns väldigt kul att ha kontakt med G i Tokyo igen. Förstår inte varför det har tagit mig två år eller nåt att få ändan ur vagnen och höra av mig. Men bättre sent än aldrig.
--------------------------
Det ligger ju ett djursjukhus ett stenkast härifrån också kom jag på. Djuren kanske helt enkelt har lite dåligt lokalsinne och gått till fel adress?
posted by Miu @ 8/23/2007 12:10:00 am
3 Comments:
Ja, men de kanske vet att de kan dö tryggt hos dig så därför kommer de dit. Det är nog inte så hemskt utan ganska fint egentligen :] Du tar ju dessutom bra hand om dem efteråt så.
Du får fixa länken till mig, ta bort ett av snedsträcken i slutet. Puss!
Hej, hittade din blogg efter mindre stalker verksamhet. Ville bara tacka för boktips. Brautigan förstod jag aldrig, men Palahniuk passade bra. Beklagar sorgen med Eskil och malen. Den verkade vilja bada till vilket pris som helst.
Svar Myra: Ja, jag får försöka tänka så :)
Jag ska fixa!
Svar Oskar: Hehe, vad roligt att du hittade mig :) Och att åtminstone ett av tipsen gick hem. Visst var det väl du som var med på puborienteringen sen också? Jag blev lite osäker...
Post a Comment
<< Home